Eller ja, äntligen kan jag ju inte riktigt säga för vi har haft det riktigt fint där uppe i Lindvallen och inte direkt längtat hem. En massa snö, lagom kallt, härlig fart i backarna och en massa skräpmat, det är verkligen gooodie! Lämnar väskan ouppackad i hallen, för att packa upp är verkligen det tråkigaste som finns. Vem vet när jag ska iväg nästa gång? Skönt om väskan står packad och klar då ju. ;) Fast, det ska ju faktiskt bli skönt att få duscha i sin egen dusch och sova i sin egen säng med ett varm djuur brevid sig ändå.

Som sagt så är jag hemma nu och det första jag såg när jag kom in genom dörren var min lilla kise som stod där i hallen och mötte oss. Precis som att han visste att vi var på väg. Spann som en liten jude gjorde han också, gissa om jag har saknat honom?
Jag möttes även av ett paket, tyvärr inte med kläder i utan med en sådan där bok man använder när man studerar ni vet, en sådan tråkig en. En liten påminnelse om att det är dags på tisdag.

Lilla Amanda har varit så duktig nu när hon passat Ellison, hon har ju lärt honom att fånga pinnar och låtit honom leka med knivar. Dessutom så hade hon varit så snäll och diskat till mig. (jag hade lämnat kvar det med flit. haha) Så all creds till henne och jag har ju faktiskt saknat henne en hel del... Tihi, åh vad töntigt det lät.

Kommer också att sakna den lilla stugan där uppe och är redan sugen på en sväng i backarna igen. Jag kommer även sakna Måns insjunkna fotsvett, när Dick petade ut ögonen på en liten flicka med sina stavar, Mammas alla fisar, inklusive den som fick dansken att fly in i stugan igen, allt Super Mario spelande på DS:et som fick mig till att se fyrkantigt, personen som fastnade med skidorna och flög av liften och sist men inte minst när jag gled på röven nerför en röd pist för att jag tyckte att jag var fööööör bra för att åka så *obranta* backar. Haha.
Imorgon kommer det upp en hel del bilder för dem som är intresserade av att se hur jag ser ut när jag åker skidor, så see you then.