Idag har det minsann varit sommar på min balkong, har legat där i princip hela dagen i bikini och läst en massa engelska. Började även dagen med en lång promenad nere vid borstahusen, kände att det var bra för min rumpa. Har jag inget annat för mig ikväll eller om jag jag är klar med städningen inkl pluggandet vill säga så blir det nog en vända ner där igen. Kan ju annars alltid banka på hos hon den blonde och fråga om vi ska bajsa ikapp. Intressekaninerna exploderar av.. ja u know, tyyp.

Känner att det börjar bli lite utdraget det här med att skriva blogg. Har aldrig något intressant eller roligt att skriva om. Vem fan bryr sig om vad jag äter eller vad jag pluggar? Inte ens jag egentligen... Just face it, Im a boring person.. =P

Gillar inte att vara megapersonlig här på bloggen men just nu vet jag varken ut eller in, en tröstande kram hade inte suttit fel eller bara att få prata ut. Såklart handlar det om mig och Dick. Min, bara min älskade Dickis.

Jag vet inte vart detta är på väg just nu. Orkar inte ha det såhär, men orkar heller inte göra något. Ena sekunden är allt perfekt men mesta dels av tiden består av tvivel. Blir alldeles tårögd varje gång jag tänker på att det faktiskt är så och även när jag tänker på ett liv utan honom. Är jävligt rädd att vi just nu är tillsammans på grund av att det "alltid" har varit vi men saken är ändån den att jag vet till hundra procent att jag inte vill vara med någon annan. Är detta bara en jävligt jobbig och onödig fas?

Jag antar att vi har eller iallafall håller på att växa ifrån varandra då jag känner att vi inte kompleterar varandra lika bra längre, samtidigt som jag känner en massa känslor som jag aldrig har känt förrut. Jag älskar denna killen över allt annat men vad ska man göra när det tynger ner en såhär, alldeles för ofta? Man vill, men det funkar inte.

Fan nu bölar jag, nog dags att återgå till terapistädningen.. Allt har en mening, right?


I need a hug.